På lilla energiknippet...

... Folke monterades det en väldig massa startknappar men man missade stoppknappen... Finns ingen hejd på den killen och han måste verkligen aktiveras till tusen. Under sommaren har det som gett sig själv eftersom vi varit utomhus hela dagarna och kvällarna. Men nu på hösten är jag så trött under veckorna när jag kommer hem och slöar till alldeles för snabbt och lätt. Och i samband med att hösten kom så utvecklades dessutom även Folkes energi till flerdubbelt upp.

Hihi, nu var det ju faktiskt så att det var just för att han har alla de där fantastiska startknapparna som jag ville ha honom så jag klagar inte. Det är bara det att jag inte riktigt hann med i den plötsliga maratonutvecklingen... Han börjar helt enkelt bli storkille med ännu högre krav på träning nu än bara för några veckor tillbaks.
Så, alltså... Från och med i morgon så kör vi igång på allvar Folke och jag, mot målet att kunna starta på ett nybörjarjaktprov nästa sommar. Och i takt med att vi kommer igång ordentligt så är jag helt övertygad om att det kommer växa ut en skinande fin liten stoppknapp på lillprinsen också ;-)
O Tage då? Han har precis samma behov och ska självklart också följa med även om träningen skiljer sig åt. Nyttigt för dem att vara med båda två då de på det sättet också tränar passivitet, genom att vänta på varandra.